ἀναπείθω (anapeíthōan-ap-i'-thoverbto persuade)
[Grk] ἀναπείθω LN: 33.302 GK: G400, G401 Hebrew: נָשָׁא
Derivation: from ἀνά and πείθω;
Strong's: to incite
KJV: --persuade.
See: ἀνά
See: πείθω