διαταγή (diatagḗ|dee-at-ag-ay'|noun|ordinance; institution)
[Grk] διαταγή LN: 33.326 GK: G1408 Hebrew: פַּרְשֶׁגֶן‎
Derivation: from διατάσσω;
Strong's: arrangement, i.e. institution
KJV: --instrumentality.
See: διατάσσω