δαιμονιώδης (daimoniṓdēsdahee-mon-ee-o'-daceadjectivedemonic)
[Grk] δαιμονιώδης LN: 12.40 GK: G1229
Derivation: from δαιμόνιον and δαίμων;
Strong's: dæmon-like
KJV: --devilish.
See: δαιμόνιον
See: δαίμων