ἄνω (A),
imper. ἀνέτω S. Ichn. 70, inf. ἄνειν Pl. Cra. 415a, part. ἄνων, impf. ἦνον, etc. (v. infr.): aor. ἤνεσα IG 7.3226 (Orchom. Boeot.), Hymn.[Isa 35:1-10], prob. in AP 7.701.1 (Diod.) (ἤνεσ’ codd.): - =
I ἀνύω, ἀνύτω, accomplish, finish, ἦνον ὁδόν Od. 3.496; οὔτ’ ἄν τι θύων οὔτ’ ἐπισπένδων ἄνοις A. Fr. 161 (Dobree, cf. AB 406); ἀλλ’ οὐδὲν ἦνεν E. Andr. 1132; ἦ τὸ δέον.. ἤνομεν; S. Ichn. 98; ταῦτα πρὸς ἀνδρός ἐστ’ ἄνοντος εἰς σωτηρίαν (cf. ἀνύω 1.6) Ar. V. 369; ἀρυσσάμενοι ποτὸν ἤνομεν AP 11.64 (Agath.).
II Pass., come to an end, be finished, mostly of a period of time, μάλα γὰρ νὺξ ἄνεται night is quickly drawing to a close, Il. 10.251; ἔτος ἀνόμενον the waning year, Hdt. 7.20; ἦμαρ ἀνόμενον A.R. 2.494; ἀνομένου τοῦ μηνός SIG 577.30 (Milet., iii/ii B.C.); also ὅππως.. ἔργον ἄνοιτο Il. 18.473; ἤνετο τὸ ἔργον Hdt. 1.189, 8.71; ἀνομένων βημάτων A. Ch. 799; ὁπόταν θήρης.. ἔργον ἄνηται Opp. H. 5.442: impers., λιταῖς ἄνεται, = λιταὶ ἀνύονται, Pi. O. 8.8. [ ᾱ Hom., exc. Il. 18.473: afterwds. common, cf. A. l.c., Opp. H. l.c. Orig. ἄνϝω, cf. ἀνύω.]
ἄνω (B),
Aeol. ὄνω, Adv., (ἀνά):
I with Verbs implying Motion, upwards, ἄ. ὤθεσκε ποτὶ λόφον Od. 11.596; ἄ. ἀπὸ θαλάσσης ἀναπλεῖν up stream, Hdt. 2.155; ἄ. ποταμῶν χωροῦσι παγαί E. Med. 410 (lyr.), hence "" ἄ. ποταμῶν "", proverbial, D. 19.287, etc.; κόνις δ’ ἄ. φορεῖτο S. El. 714; κονιορτὸς ἄ. ἐχώρει Th. 4.34; ἡ ἄ. ὁδός the upward road, Pl. R. 621c; ἄ. ἰόντι going up the country (i.e. inland, v. infr. 11.1f), Hdt. 2.8; ἄ. κάτω, v. infr. 11.2; πέμπειν ἄ., i.e. from the nether world, A. Pers. 645 (lyr.), cf. Ch. 147; σύριγγες ἄ. φυσῶσιμέλαν μένος S. Aj. 1412 (lyr.).
II with Verbsimplying Rest, aloft, on high, ib. 240, etc.; τὸ ἄ. Pl. Phdr. 248a, etc. on earth, opp. the world below, νέρθε κἀπὶ γῆς ἄ. S. OT 416; ἡνίκ’ ἦσθ’ ἄ. Id. El. 1167; ἄ. βλέπειν Id. Ph. 1348; ἄ. ἐπὶ [τῆς] γῆς Pl. Phd. 109c; οἱ ἄ. the living, opp. οἱ κάτω the dead, S. Ant. 1068, cf. Ph. 1348, etc.; τὰ ἄ. πράγματα the world above, Luc. Cont. 1. in heaven, opp. earth, οἱ ἄ. θεοί the gods above, S. Ant. 1072; κῆρυξ τῶν ἄ. τε καὶ κάτω A. Ch. 124: esp. in NT, ἐκ τῶν ἄ. εἰμί [Joh 8:23]; ἡ ἄ. Ἱερουσαλήμ [Gal 4:26]; ἡ ἄ. κλῆσις [Php 3:14]. generally, of relative position, ὁ δῆμος ἄ. καθῆτο in the upper quarter of the city, i.e. the Pnyx, D. 18.169; ἡ ἄ. βουλή, i.e. the Areopagus, Plu. Sol. 19; βαλλόμενοι ὑπὸ τῶν ἄ. by those above on the roofs, Th. 4.48; τὰ ἄ. X. An. 4.3.25; τὰ ἄ. τῆς οἰκίας, opp. θεμέλια, Id. Eq. 1.2; οἱ ἄ. τόποι OGI 111.17. geographically, on the upper side, i.e. on the north, ἄ. πρὸς βορέην Hdt. 1.72; οὔτε τὰ ἄ. χωρία οὔτε τὰ κάτω [οὔτε τὰ πρὸς τὴν ἠῶ οὔτε τὰ πρὸς τὴν ἑσπέρην ] Id. 1.142; ὁ ἄ. τόπος Pl. R. 435e. inward from the coast, ἡ ἄ. Ἀσίη Hdt. 1.95; τὰ ἄ. τῆς Ἀσίης ib. 177; ἡ ἄ. ὁδός the upper or inland road, Id. 7.128, X. An. 3.1.8; ἡ ἄ. πόλις, opp. the Piraeus, Th. 2.48; in full, οἱ ἀπὸ θαλάσσης ἄ. ib. 83; ἡ ἄ. Μακεδονία Plu. Pyrrh. 11; ὁ ἄ. βασιλεύς the king of the upper country, i.e. of Persia, X. An. 7.1.28. in the race-course, τὰ ἄ. turning-post, Pl. R. 613b; cf. κάτω. in the body, τὰ ἄ. the upper parts, opp. τὸ κάτω, Arist. GA 741b28, al.; ἡ ἄ. κοιλία Id. Mete. 360b23. i of Time, formerly, of old, εἰς τὸ ἄ. reckoning upwards or backwards, of generations, Pl. Tht. 175b; οἱ ἄ. men of olden time, Id. Criti. 110b; οἱ ἄ. τοῦ γένους Id. Lg. 878a; αἱ ἄ. μητρός the mother’s lineal ancestors, Id. R. 461c, cf. infr. c; ἐν τοῖς ἄ. χρόνοις D. 18.310. above, in referring to a passage, Pl. Grg. 508e; ἐν τοῖς ἄ. λόγοις R. 603d, cf. Arist. Rh. 1412b33, etc.
1 of tones in the voice, οἱ ἄ. τόνοι Plu. Cic. 3. metaph., ἄ. βαίνειν walk proudly, Philostr. VA 1.13; ἄ. φρονεῖν Hld. 7.23. higher, more general, of κατηγορίαι, Arist. AP 0.82a23.
2. ἄ. καὶ κάτω up and down, to and fro, εἷρπ’ ἄ. τε καὶ κάτω E. HF 953; ἄ. καὶ κ. φεύγειν Ar. Ach. 21; ἄ. τε καὶ κ. κυκᾶν Id. Eq. 866; περιπατεῖν ἄ. κ. Id. Lys. 709. upside-down, topsy-turvy, τὰ μὲν ἄ. κ. θήσω, τὰ δὲ κ. ἄ. Hdt. 3.3; πάντ’ ἄ. τε καὶ κ. στρέφων τίθησιν A. Eu. 650; τρέπουσα τύρβ’ ἄ. κ. Id. Fr. 311, cf. Ar. Av. 3; ἄ. κ. συγχεῖν E. Ba. 349; ἄ. καὶ κ. ποιεῖν τὰ πράγματα D. 9.36; τοὺς νόμους στρέφειν 21.19; πόλλ’ ἄ., τὰ δ’ αὖ κ. κυλίνδοντ’ ἐλπίδες Pi. O. 12.6; πολλάκις ἐμαυτὸν ἄ. κ. μετέβαλλον backwards and forwards, Pl. Phd. 96a, cf. Prt. 356d.
3. ἄ. ἔχειν τὸ πνεῦμα pant or gasp, Men. 23, cf. Sosicr.
1. as Pr with gen., above, ἡ ἄ. Ἅλυος Ἀσίη Hdt. 1.130, cf. 103, Call. Jov. 24; αἱ ἄ. μητρός (v. supr. 11.1 i); ἄ. τοῦ γόνατος above the knee, Thphr. Char. 4.4; ἀπὸ ἄ. τῆς χθονὸς ταύτης LXX [1Ki 14:15].
2. with partitive gen., αἰθέρος ἄ. ἑλεῖν dub. in S. Ph. 1092, cf. E. Or. 1542; γῆς ἥκοντ’ ἄ. Id. HF 616; μικρὸν προαγαγὼν ἄ. τῶν πραγμάτων Aeschin. 2.34. Comp. ἀνωτέρω, abs., higher, ἀ. θακῶν.. Ζεύς A. Pr. 314; ἀ. οὐδὲν τῶ[] πρηγμάτων προκοπτομένων not getting on any farther, Hdt. 1.190; ἀδελφῷ ἢ πατρὶ ἢ ἔτι ἀ. Pl. Lg. 880b; οὐ προήϊσαν ἀ. τὸ πρὸς ἑσπέρης Hdt. 8.130.2. c. gen., ἀ. Σάμου ib. 132; ἀ. γίγνεσθαί τινων X. An. 4.2.25;
I ἀ. τῶν μαστῶν above them, ib. 1.4.17; later ἀνώτερον Plb. 1.7.2, etc.; cf. ἀνώτερος.
II Sup. ἀνωτάτω, ἐς τοὺς ἀ. (sc. στάντας) Hdt. 7.23; ἡ ἀ. κώμη X. An. 7.4.11; ἀνῳκίσανθ’ ὅπως ἀ. Ar. Pax 207; ἡ ἀ. ἄσκησις the highest, Arr. Epict. 3.24.84, cf. Ph. 1.33, al.; τὰ ἀ. τῶν γενῶν Arist. Metaph. 998b18, cf. Zeno Stoic. 1.51, S.E. P. 1.138; τὰ ἀ. τρία Ph. 1.321; ἡ ἀ. διαίρεσις Ps.- Alex. Aphr. in SE 20.27.