παραθήκη (parathḗkē|par-ath-ay'-kay|noun|deposit)
[Grk] παραθήκη LN: 35.48 GK: G4146 Hebrew: פִּקָּדֹון‎
Derivation: from παρατίθημι;
Strong's: a deposit, i.e. (figuratively) trust
KJV: --committed unto.
See: παρατίθημι