טרף‎ [Ancient Hebrew] verb; tear
[SN] טָרַף‎ (verb|tear)
realized lexeme(s): טְרֹוף‎, טְרִיף‎, טְרָף‎, טְרֹף‎, טָרַף‎, טָרָף‎, טָרֹף‎, טָּרֵף‎, טֹרְף‎, טֹרֵף‎, טֹרַף‎, טֹרָף‎
אֶטְרֹף‎|verb, qal, imperfect, first person, unknown, singular
הַטְרִיפֵנִי‎|verb, hif‘il, imperative, second person, masculine, singular, pronominal suffix, first person, unknown, singular
טְרֹוף‎|verb, qal, infinitive (construct), unknown, unknown, unknown, absolute
טָרֹף‎|adverb, qal, infinitive (absolute), unknown, unknown, unknown, absolute
טֹרַף‎|verb, pu“al, perfect, third person, masculine, singular
טֹרָף‎|verb, pu“al, perfect, third person, masculine, singular
טְרָף‎|verb, qal, infinitive (construct), unknown, unknown, unknown, construct
טָרַף‎|verb, qal, perfect, third person, masculine, singular
טָרָף‎|verb, qal, perfect, third person, masculine, singular
טֹרֵף‎|verb, qal, participle, unknown, masculine, singular, absolute
טֹרֵף‎|verb, qal, participle, unknown, masculine, singular, construct
טֹרְפֵי‎|verb, qal, participle, unknown, masculine, plural, construct
יִטָּרֵף‎|verb, nif‘al, imperfect, third person, masculine, singular
יִטְרָף‎|verb, qal, imperfect, third person, masculine, singular
יִטְרֹף‎|verb, qal, imperfect, third person, masculine, singular
יִּטְרֹף‎|verb, qal, wayyiqtol, third person, masculine, singular