טרף[Ancient Hebrew] verb; tear
[SN] טָרַף‎ (verb|tear)
realized lexeme(s): טְרֹוף‎, טְרִיף‎, טְרָף‎, טְרֹף‎, טָרַף‎, טָרָף‎, טָרֹף‎, טָּרֵף‎, טֹרְף‎, טֹרֵף‎, טֹרַף‎, טֹרָף
אֶטְרֹףverb, qal, imperfect, first person, unknown, singular
הַטְרִיפֵנִיverb, hif‘il, imperative, second person, masculine, singular, pronominal suffix, first person, unknown, singular
טְרֹוףverb, qal, infinitive (construct), unknown, unknown, unknown, absolute
טָרֹףadverb, qal, infinitive (absolute), unknown, unknown, unknown, absolute
טֹרַףverb, pu“al, perfect, third person, masculine, singular
טֹרָףverb, pu“al, perfect, third person, masculine, singular
טְרָףverb, qal, infinitive (construct), unknown, unknown, unknown, construct
טָרַףverb, qal, perfect, third person, masculine, singular
טָרָףverb, qal, perfect, third person, masculine, singular
טֹרֵףverb, qal, participle, unknown, masculine, singular, absolute
טֹרֵףverb, qal, participle, unknown, masculine, singular, construct
טֹרְפֵיverb, qal, participle, unknown, masculine, plural, construct
יִטָּרֵףverb, nif‘al, imperfect, third person, masculine, singular
יִטְרָףverb, qal, imperfect, third person, masculine, singular
יִטְרֹףverb, qal, imperfect, third person, masculine, singular
יִּטְרֹףverb, qal, wayyiqtol, third person, masculine, singular