מנה‎ [Ancient Hebrew] verb; count
[SN] מָנָה‎ (verb|count)
realized lexeme(s): מֹונֶה‎, מְן‎, מִןּ‎, מַן‎, מָּן‎, מֻןּ‎, מְנֵה‎, מְנֶה‎, מְנָה‎, מִנָּה‎, מָנָה‎, מָּנֶה‎, מָנִי‎
הִמָּנֹות‎|verb, nif‘al, infinitive (construct), unknown, unknown, unknown, absolute
יְמַן‎|verb, pi“el, wayyiqtol, third person, masculine, singular
יִמָּנֶה‎|verb, nif‘al, imperfect, third person, masculine, singular
יִמָּנוּ‎|verb, nif‘al, imperfect, third person, masculine, plural
יִּמְנוּ‎|verb, qal, wayyiqtol, third person, masculine, plural
מֹונֶה‎|noun, qal, participle, unknown, masculine, singular, absolute
מֹונֶה‎|verb, qal, participle, unknown, masculine, singular, absolute
מְמֻנִּים‎|verb, pu“al, participle (passive), unknown, masculine, plural, absolute
מַן‎|verb, pi“el, imperative, second person, masculine, singular
מִנָּה‎|verb, pi“el, perfect, third person, masculine, singular
מְנֵה‎|verb, qal, imperative, second person, masculine, singular
מָנָה‎|verb, qal, perfect, third person, masculine, singular
מִנּוּ‎|verb, pi“el, perfect, third person, unknown, plural
מְנֹות‎|verb, qal, infinitive (construct), unknown, unknown, unknown, absolute
מְנֹות‎|verb, qal, infinitive (construct), unknown, unknown, unknown, construct
מָנִיתִי‎|verb, qal, perfect, first person, unknown, singular
נִמְנָה‎|verb, nif‘al, perfect, third person, masculine, singular
תִמְנֶה‎|verb, qal, imperfect, second person, masculine, singular