פקח‎ [Ancient Hebrew] verb; open
[SN] פָּקַח‎ (verb|open)
realized lexeme(s): פָּקֹוחַ‎, פקח‎, פְקְח‎, פְקַח‎, פְקֹחַ‎, פְקֻח‎, פְּקַח‎, פָּקַח‎, פָּקַחְ‎, פֹּקֵחַ‎
אֶפְקַח‎|verb, qal, imperfect, first person, unknown, singular
יִּפְקַח‎|verb, qal, wayyiqtol, third person, masculine, singular
נִפְקְחוּ‎|verb, nif‘al, perfect, third person, unknown, plural
פָּקֹוחַ‎|verb, qal, infinitive (absolute), unknown, unknown, unknown, absolute
פְּקַח‎|verb, qal, imperative, second person, masculine, singular
פְקֹחַ‎|verb, qal, infinitive (construct), unknown, unknown, unknown, construct
פָּקַח‎|verb, qal, perfect, third person, masculine, singular
פֹּקֵחַ‎|verb, qal, participle, unknown, masculine, singular, absolute
פְקֻחֹות‎|verb, qal, participle (passive), unknown, feminine, plural, absolute
פָּקַחְתָּ‎|verb, qal, perfect, second person, masculine, singular
תִּפָּקַחְנָה‎|verb, nif‘al, imperfect, third person, feminine, plural
תִּפָּקַחְנָה‎|verb, nif‘al, wayyiqtol, third person, feminine, plural