רדד‎ [Ancient Hebrew] verb; subdue
[SN] רָדַד‎ (verb|beat out)
realized lexeme(s): רֶד‎, רַד‎, רֹודֵד‎, רִיד‎
יָּרֶד‎|verb, hif‘il, wayyiqtol, third person, masculine, singular
רַד‎|verb, qal, infinitive (construct), unknown, unknown, unknown, absolute
רֹודֵד‎|verb, qal, participle, unknown, masculine, singular, absolute
תָּרִיד‎|verb, hif‘il, imperfect, second person, masculine, singular